CIAO

Blogspot och jag har inte riktigt klickat, inte riktigt blivit vänner liksom. Så jag återvänder till min gamla blogg, min World Of Louise. Vi ses där!

http://lolls.webblogg.se

ÖRONGODIS

Kärlek vid första öronkastet, eller nått.

Lil Rain - Adore you

Är det någon som vet hur man får den där jävla fjuttiga profilbilden större? Nu har jag försökt i en timme så nu ger jag upp. Skitblogspot.

hallon i halsen, hallon i halsen

Den här dagen gick ju den med. Lagom motig dock. Massa känslor har rusat runt i kroppen hela dagen och kvällen men det är tack och lov känslor jag kan hantera. Tankarna är dock lite jobbigare. Jag vill inte ha massa motbjudande bilder i mitt huvud, så jag försöker styra bort tankarna så gott det går men precis såhär i början är det lite svårt. Men som sagt, det är inget som inte går att hantera och what doesn't kill you makes you stronger. Nu kan det faktiskt aldrig mer bli sämre när det kommer till det här känns det som. Nu kan det liksom bara bli bättre. Hoppas jag.

Idag har vi bokat kryssningen. Nästa lördag är dagen och det blir jag, Joanna, Barris, JoBo, Johanna E, Calle & Ted. Ja precis, tre Johanna och en Joanna. En Johanna utan H alltså. Jag tror vi kommer ha grymt kul faktiskt. Nästa vecka är det även julbord med jobbet. Mindre än 2 dygn efter kryssningen bär det av mot Thailand. Efterlängatde Thailand. Kunde inte längta dit mer än vad jag gör nu.

HELGEN

Helgen är nu snart slut och det är ju självklart tråkigt, men jag måste säga att det har varit en ganska bra sådan. Fredag började hemma hos Joanna med middag med henne och Eve. Senare kom Johanna och Carro förbi och vi drack vin och kollade på Idol samt kollade igenom våra gamla arbeten från företaget i gymnasiet, härligt. Jag och Joanna hamnade sen på 90s, kändes inte riktigt som förr men kul var det i alla fall. Kvällen slutade med ett långt fyllesamtal och sedan i Joannas säng. Bakfulla och jävliga som vanligt tog vi oss igenom dagen och påbörjade en ny rond av alkohol. Barris & Johanna kom och åt en mysig middag med oss innan resten av gänget kom. Inflyttningsfest vet jag inte om man kan säga att det blev, men en trevlig kväll. Tanken var att vi skulle ut men klockan gick och helt plötsligt var den runt ett och då kändes det lite segt att gå ut. Pojkarna droppade av och även jag som satte mig i en taxi med världens skönaste chaffis och åkte hem till Aleks där vi spenderade någon timme åt att bland annat lyssna på disneylåtar. Vid tre idag begav jag mig mot Huddinge igen och mötte upp Johanna där vi handlade bakismat innan vi hamnade hos Joanna igen och här har vi varit sen dess. Även haft besök av Joannas vän Victor, druckit te och haft lite högläsning igen av Joannas gamla dagbok. Guld det där! Nu kollar vi på film och har svullat både chips och glass. Känns inge vidare såhär efter, men det är ju trots allt söndag.

Som sagt, en bra helg men alltid ska det väl alltid finnas något minus. Och minuset denna helg var att jag fick höra att Mattias helt plötsligt är tillsammans med en kissunge. Det fick mig först att skaka och fälla några tårar, men idag är jag bara arg och vill aldrig mer se eller prata med honom. Jag måste säga att jag tog det bättre än förväntat. Men jag försöker ta ut känslorna i aggression och det känns inte speciellt svårt, han är inte värd en enda mer tår av mig. Han är inte värd nånting.

UPDATE

Det har varit fåordigt här senaste inläggen. Men i veckan har tiden gått åt till att jobba och sova känns det som. I onsdags gjorde jag dock en grej som det kändes var länge sen jag gjorde, sånt jag var bra på förr! Det påminde mig om att det är ganska nice också.

Förra fredagen hamnade jag och Joanna på the anchor, var väl inte den bästa utgången vi haft och inte riktigt den typ av ställe vi brukar hänga på. Men med tanke på vem jag fick träffa var det värt det. Kanske inte om man dock tänker på hur det slutade, fick bli plan B tillslut och jag ska väl inte sticka under stolen med att det inte heller var så dumt. Lördagen var en ren bakisdag, satt i Lida kyrka på ett dop och pustade och stönade. Dopfikan varade tack och lov inte alltför länge, det var inte direkt tårtor, kakor och skrikande barn som jag var sugen på. Senare fick vi vår pizza och försökte bli människor igen hemma hos Joanna. Barris & Eve kom även förbi. Vi gick in på vinet och slutade inte förrens vid fyra. Det var dock bara jag & Joanna kvar när vi började läsa igenom Joannas gamla dagböcker. Herreminskapare! En riktig liten dirtylobster, den där Joanna.

Helg igen. Helgerna känns ännu mer värda nu när man jobbar heltid och dessutom jobbar var tredje helg. Helgen efter man jobbat vill man kröka sönder sig för att man jobbade helgen innan och denna helg vill man kröka sönder sig för att man ska jobba nästa. Så det är vad vi satsar på ikväll igen. Eller kanske inte att kröka sönder sig, men att bli sådär härligt kalasfull i alla fall. Tanken är att dra en sväng förbi Fridays där det ska vara någon slags liten kalssreunion. Innan dess ska jag hem till min vapendragare och börja kvällen med tacos och vin. Joanna var ute med jobbet igår och tanken var väl att jag kanske skulle följa med. Men jag somande klockan sju och vaknade halv elva idag. Hur kan man sova så mycket? Nåväl. Nu blir det inge mer sova förrens imorgon bitti. Då måste jag åtminstone försöka sova lite för på kvällen är det inflyttningsfekke hos Joanna.

Har varit ledig idag- underbart! Varit ute och gått med mamma, solat och hittat fynd på Myrorna. En kofta för 45:- och ett par stövlar för 200:-

By the way så tappade jag mitt visakort igen förra helgen, jag förstår inte hur jag lyckas. Vad är det... Femte kortet på några månader? Folk säger att jag ska börja lämna kortet hemma. Men har jag kontanter så kanske jag tappar dom och det är ju bättre att tappa kortet och hinna spärra det än att tappa en femhunka, inte sant? Så jag fortsätter ta med mig kortet och får försöka komma på något sätt att ha bättre koll på det, eller nått.

18 dagar kvar

"Kontakta mig om du är intresserad"
Hur tänkte jag där?

Efter några timmar av högläsning i Joannas gamla dagböcker och lite påtvingad alkohol är det fan dags att krypa ner. När blev klockan fyra? Hängde inte riktigt med där. Trevlig kväll trots allt. 

Ps. Sugna på telefonsex? Efter ikväll vet vi vad Joanna går för. Kontakta mig om du är intresserad.

vad händer om tre timmar?

det är fredag för fan!

Efter dagens arbete strosade jag runt i farsta centrum lite. När man väl har råd att handla lite så är det väl självklart att man inte är på shoppinghumör och är man inte på shoppinghumör så orkar man inte leta efter godbitarna. Så med mig hem följde bara två tröjor, en väska och lite småtjaffs. Får leta vidare nästa gång jag har tid och är på humör. La mig dock i solariet och har nu färgat min utväxt som var för hemsk och imorgon ska håret även klippas, denna gång ska det bort en del, det behövs.

Tanken att det skulle ha varit vår 2årsdag idag har spökat runt i mitt huvud hela dagen... Men what the fuck, nu är det inte så och det är snart 8 månader sen vi gick skilda vägar, så snälla tankar, försvinn.

Inte så konstigt att man sett fram emot lönen lite extra den här månaden..

btw

28 dagar kvar till Thailand.. nedräkningen har börjat!

PLANER

Klarade mig igenom jobbhelgen och även denna stormdag och nu är jag äntligen ledig imorgon och då ska jag unna mig att sova, sola och sova. Sen är det fullt upp i veckan. Jobb, shopping, klippning, utgång, dop. På det ska mammas sambo vara borta tis-fre vilket betyder att jag kommer behöva assistera henne en hel del dessa dagar. Men vad gör man inte för sin moder. Jag vill så himla gärna träna (faktiskt) men med förkylningen och hosta som jag fått på köpet så väntar jag lite till. Fick idag reda på att det är klassreunion på fredag nästa vecka, hur kul som helst. Joanna gav även förslaget att jag skulle följa med ut på torsdag nästa vecka då hon ska ha avslutningsfest med redaktionen, njae blev mitt svar eftersom jag jobbar tänkte jag. Ungefär i samma sekund kom jag på att jag är långledig nästa vecka, ledig redan från fredagen alltså. Men vi får se hur det blir. Lördagen är det inflyttningsfest så det blir tre hårda dagar irad i sånna fall. Men det har ju inte hindrat mig förut..

.. partyglad som man är!

Jag har för mig att jag för länge sen, på min gamla blogg, skrev något om "Ensam mamma söker". Det var något negativt. Men det råkade bli ett av dom programmen jag velat se under hösten och idag var det säsongsfinal. Det är alltid tråkigt efteråt med sånna där program för dom håller ändå aldrig ihop med den som dom väljer. Men det hade ju alla tre gjort denna gång och jag kom på mig själv sitta med väääärldens leende (jag som knappt kan le liksom).

Det där med kärlek är för härligt. Men ack så jobbigt också.

Tjugo i sex ringde klockan. Snoozade dock såklart in i det sista och var uppe tjugo över. Möts av vita gator och snöstorm. Plogarna har ju inte direkt hunnit ut så det var bara bege sig ut i snön och traska. I mitt jobb går jag ute mycket hela dagen så förmiddagen var ju halvkul med snö och kalla vindar. Klarade mig igenom dagen ganska smärtfritt och kom hem till ett hem där jag möts med frasen "Vill du ha vin?" - Varför inte, tänker jag. God mat, gott vin och har nyligen duschat i typ en timme. Jag har kommit in i en period där jag tycker att duscha är bland det bästa som finns, gärna i 50 gradigt vatten också.

Den här helgen känns skön faktiskt. Och det känns skönt att kunna tycka det är skönt.

Jag skulle kunna gå och lägga mig nu, men så jävla tråkig ska jag inte vara. Eller?

FREDAG

Jag och Joanna har varit duktiga och gjort något "annorlunda" ikväll som Joanna uttryckte sig. Vi har faktiskt varit på bio. Madagaskar 2 blev det. Det kändes ju som ett måste att se den och det var det värt. Innan bion åt vi middag på Pizza Hut och drack ett par glas. Två öl var allt som behövdes och nu känner jag att jag kommer att somna gott. Hemma innan elva, lagom eftersom jag börjar jobba om 8½ timme.

Två nya klänningar dämper inom kort ner i brevlådan.

ÅRETS SLUT BJUDER PÅ

Jag tycker om när det finns planer, när det finns saker att se fram emot. Alla helger fram tills detta års slut är planerade och det ger mig något slags rus i kroppen.

Nästa helg är det spelning och lite utav en Zante reunion på en båt i Södermälsarstrand, på lördagen ska vi ta oss upp på dop. Helgen efter det ska Joanna förhoppningsvis ha inflyttningsfest. Efter det är det Lucia och tyvärr jobb för min del och helgen efter den har vi idag bestämt oss för en kryssning. Och två dagar efter kryssningen är det Thailand. Känns som att det blir ett bra slut på året. På ett år som varit jävligt bra men samtidigt jävligt jobbigt. Händeselrikt om inte annat!

Det är ett jävla tjat om dagar här. Det är tjat om hur mycket jag hatar vardagar och älskar helger. Som att jag är ensam om det. Det är också för mycket text. För mycket ointressant text, hade jag nog tyckte om jag va er. Man kanske skulle satsa på lite mer bilder? Eller skita i det här? Men jag tycker om att skriva, ibland. Så jag skulle nog satsa på att skriva mer och/eller mer bilder. För att tjata mer om dagar är det grymt skönt att det är torsdag imorgon och att jag är ledig. Helgen går förhoppningsvis snabbt förbi för jag vill ha onsdag. Då rullar det in cash på kontot. Kommer aldrig ha haft så mycket tusenlappar på mitt konto som jag kommer ha då! Den här gången är det åtminstone femsiffrigt och börjar med en tvÅa! Kommer känna mig rik för några dagar. Men med en kompis som Joanna kommer man ju alltid ligga i lä liksom!

Nu är det dags för en kopp te och en av mina bästa små kompisar ciggen på balkongen. Och för att leva upp till det här med mer bilder så får ni en över utsikten från min balkong, självaste Zinkensdamm.

MER HEMMAFESTER TACK

Tji fick jag som gick ut och festade när jag kände mig krasslig. Kunde knappt andas när jag vaknade på söndagen och när jag ställde mig upp blev jag kallsvettig och svimfärdig. Låter kanske lite halvdumt men det var det faktiskt värt. För kvällen va värd. Den började hemma hos Joanna sedan gav vi en fest i trångsund en chans och det va rätt. Skön fest, sköna människor och massa gamla bekanta ansikten! Vi slog t.o.m till på tequila och min tanke om att vi skulle bli kalasfulla kan jag nu bekräfta att vi blev. Joanna drog sig hemmåt strax efter tre någon gång, jag stannade tills alla blev utslängda och hamnade sedan på samma ställe som förra helgen, otippat igen, men ganska så trevligt måste jag erkänna. Denna gång kom jag inte därifrån förrens vid åtta på söndagskvällen... Men hela den dagen behövdes i en säng, med tanke på hur jag mådde. Kände mig hyffsad på kvällen men måndagmorgon var det samma visa igen så jag stannade hemma från jobbet. Imorse bet jag dock ihop och tog mig till jobbet då febern hade försvunnit, känns liksom inte som att jag är den som har råd att vara hemma... Och utan feber kan man faktiskt jobba.

Känns ungefär som att det fortfarande är söndag för min del. Men i själva verket är det ju faktiskt onsdag imorgon. Ska till läkaren, så jag får sovmorgon och börjar inte förrens halv elva. Sen är jag ledig på torsdag! Trots att jag ska jobba helg känns det som en ganska lugn och skön vecka helt plötsligt...

Låttips: Parken - Låt mig få följa dig ner

LÖRDAG

För er som inte redan vet så har ju fröken Barrsveden gått och skaffat sig pojkvän. Denna pojkvän bor i Göteborg. Vilket nu för tiden innebär att man inte ser henne lika mycket som förr. Hon åker dit redan mitt i veckan och stannar i flera dagar. Helger. Eller så kommer han hit och då ser man inte mycket av henne heller. Men jag misstycker inte, hon är absolut värd att få vara kär och att ha hittat en karl. Det är dock tråkigt. Det känns som att det alltid kommer vara vi tre (jag, Joanna & Barris alltså) men man känner faktiskt att det är ngt som saknas! Som ikväll till exempel. En "vanlig lördag" hade vi tre börjat hemma hos henne eller Joanna. Men ikväll är det endast bara jag & Joanna som startar med middag och akohol. Det kan iofs sluta hur som helst trots att det bara är vi två! Det jag vill komma fram till är väl helt enkelt att; du är saknad B to the arris!

Jag vaknade upp med halsont och under dagen har jag fått för mig att jag har feber. Känner mig lite varm och seg i kroppen. Jag har 37,2 i temp men jag vet inte vad jag vanligtvis har så jag kan inte avgöra om jag har det eller ej. Men jag är i alla fall tillräckligt pigg för partaj! Nästa vecka jobbar jag 6 dagar och helgen så ikväll ska jag bli kalasfull tillsammans med min älskade vän Röckan.

Självaste födesedagen började med jobb för att senare gå ut och äta med älskade pappa, hans sambo och hennes dotter. Jimmys marina & steakhouse i Hammarby Sjöstad blev det. Riktigt god mat, mysig utsikt och trevlig personal. Vår servitör var riktigt charmig också så han får ett plus i kanten! Men det stället kan jag rekommendera faktiskt. Efter det var det bara hem till säng och sömn. Igår var tanken att jag skulle träna men Daniel ville träffas och prata lite så han passade på att bjuda mig på thaimat i födelsedagspresent. Det var jättetrevligt, dock kommer vi nog inte höras på ett tag. Han tog det beslutet för att inte uppröra hans tjej och det tycker jag var ett bra beslut av honom! Även om man borde kunna vara kompisar så kan det alltid bli lite knepigt att ha tjejkompisar som man en gång i tiden dejtat. Denna dag har gått långtsamt men ändå snabbt. Jag har längtat hem till fredagskänslan och ett glas rött hela dagen. Och nu sitter jag här! Har ätit middag, dricker lite vin, ska snart hoppa in i en dusch sen är det Idol. Hade självklart varit roligare att klubba, men för ekonomins skull blir jag hemma ikväll. Imorgon tar jag mig dock till Joanna på lite vin, sen får vi som vanligt se vad som händer.

Idag avbokade Joanna en biljett till Thailand. Och det var Barris biljett. Hur tråkigt som helst, men hon fick helt enkelt inte ledigt från jobbet. Det är grymt tråkigt. Det skulle ju vara vi tre liksom! Men vi deppar inte ihop för det. Med tanke på hur jag och Joanna hade det på Rhodos så kan det bara bli en bättre resa. Sen ska vi ju dessutom hänga med Tess och dom!

Genom att vara ledig en måndag hamnar man efter en dag. Det är alltid tråkigt att ligga före. Det är ju redan onsdag imorgon, helt lovely! Jag hoppas veckorna går fort tills vi åker, detta skitväder är riktigt trist. Jag vill till sol, bad, fest och Tess!

Idag har det stått jobb och träning på schemat. Imorgon står det jobb och födelsedagsfirande. Helt plötsligt var man 21 år. Dags att leva upp till "Jag lever bara en gång och det är nu" kanske.

Natti!

Fredagen blev lugn och skön. Hann dock få i mig tillräckligt med vin för att vara illamående dagen efter. Lördagen började hemma i Joannas nya lägenhet som för övrigt är grymt mysig. Där ska det spenderas många kvällar i vinter känner jag. Vidare till Primo för att möta alla andra damer. Sen blev det middag och i present av Joanna, Barris och Malin fick jag och Johanna att åka Zorbing. Det innebär att man är fastspänd i en stor boll och rullar ner för en sluttning. Låter jävligt obehgaligt men jag ska inte banga! Därifrån tog vi oss till Pans och drack billiga drinkar. Största delen av sällskapet bangade på att gå vidare trots att tanken var så. Så och mina damer Joanna & Barris tog oss till GK. Där mötte vi slumpmässigt Ted & gänget vilket var mycket trevligt! Mina damer drog sig hemmåt vid stängning men jag gled vidare och hängde på donken och disskuterade vart efterfesten skulle hålla hus. Vi hamnade i trånkan men efterfesten blev inte så långvarig. Kvällen avslutades otippat nog hemma hos en bekant som nu för tiden bor i Farsta. Därifrån kom jag inte förrens vid halv sex igårkväll. Hem till en farsdagmiddag, som jag dock missade eftersom jag spydde som en gris och gick och la mig en stund istället. Trodde ett tag att jag blivit magsjuk men jag spydde inge me så det var väl helt enkelt bakfyllan. Förutom bakis och söndagsångest som man alltid har så fick jag även äran att ha ångest över mitt borttappade visakort. Tredje eller fjärde kortet nu på bara några månader. Skärpning Louise!

Tack och lov har jag varit ledig idag, riktigt skönt. Har inte riktigt känt mig på banan så att säga. Men imorgon är det tillbaka till jobb och gym. Längtar faktiskt tills jag får ställa mig på löpbandet och svettas. På onsdag är det 21årsdagen och den ska firas lite smått med pappa och gå ut och äta, inget märkvärdigt.

I förra inlägget avslutade jag med att man kanske skulle skaffa sig mer killkompisar. I detta avslutar jag med att det där med "söndagsmän" inte heller är helt fel...

Äntligen. Äntligen fredag och ledig i hela tre dagar. Det är verkligen ett heltidsjobb att jobba heltid så att säga. På det har jag tränat efter jobbet varje dag denna vecka, förutom idag. Jag kände att jag var värd att åka hem till soffan och ett glas vin efter dessa nyttiga dagar. Kvällen spenderar jag hemma med endast mamma som för en vecka sen bröt foten på tre ställen. Hon hann inte mer än att komma ut till landet innan hon ramlade. Det här leder i sin tur till att det är jag och mammas sambo Lasse som får sköta hushållet och göra mamma tjänster. Dom som känner mig vet att min mamma är extremt pedant. Igår rullade hon runt på datorstolen och dammsög trots att värken nästintill tar kål på henne. Änsålänge har hon dock inte be mig dammsuga, men det kommer garanterat komma de här två månaderna som hon ska vara gipsad. Hur som helst, jag erbjöd mig att vara hemma ikväll då Lasse flytt till landet för att stänga stället. Så vi har ätit middag, druckit lite vin och snart är det dags för idol. Trots allt hon ber om är det ganska skönt att vara hemma bara hon och jag.

Imorgon ska JoBos födelsedags firas i efterskott och min i förskott. 21 år, inget märkvärdigt. Men det blir middag och utgång. Det blir nog bra, hade dock varit bättre om man hade haft fyrsiffrigt på kontot! Förstår ärligt talat in vart mina pengar tar vägen. Ser gladiligen fram emot min dubbellön!

Har haft ett trevligt samtal med Ted som är hemkommen från USA efter fem veckor och senare ska jag ha ett med Daniel. Det där med killkompisar är faktiskt inte helt dumt, borde man ha fler av.

Jag ska sova tidigt ikväll, men för er som inte ska- trevlig kväll!

Jag har alltid varit sån som tycker om all sorts musik. Men för några månader sen, tror närmare bestämt att det var efter Zante, som jag snurrade in på RnB extra mycket. Usher, Ne-Yo & Akon regerar i min iPod just nu. Fade into the background med Ne-Yo är en av favoriterna just nu.

När jag ändå skriver några rader ska jag passa på att skryta om att jag har spinnat i 75 minuter idag. På 2 nivåer högre än jag pallade förra veckan dessutom. Det tar sig, det tar sig...

Två underbara människor har för en längre tid lämnat mig och Sverige för Thailand. Sandra för 6 månader och självaste syster för 1½ år. Det är hårt. Riktigt hårt.

THAILAND

23:e december is the day. Jag längtar sjukt mycket!

Nu är det snart en ny helg men för att informera om den förra så var det utgång båda dagarna och alldless för mycket Stureplan för min smak nu för tiden. Det är för mig inte okej att betala 140:- inträde och 140:- för en drink. Det är inte heller okej när det spelas för mycket house och det är så mycket folk att man inte kan ta sig fram med ett glas i handen. Nåväl, annars innehöll helgen lite jacuzzibad, födelsedagsfirande, GK, Lino och söndagen spenderades på Joannas soffa med äckligt mycket cola. Där försvann det jag hade bränt den veckan.

För att nämna något om den här veckan så har den gått grymt fort. Ingen vecka har gått lika snabbt som denna känns det som. Jag har jobbat och tränat, nu är jag dock ledig i fyra dagar. Ikväll kommer Tess och har adjömiddag här hemma med familjen. Hon åker som tidigare sagt till Thailand i 1½ år, på söndag. Imorgon kommer det ett gäng damer hem till mig för att ha lite utav en adjöfest också. Jag har inte sett fram emot denna söndag... Men nu är det bara inse att det är som det är.

Jag har väntat en längre tid på att få bli månadsanställd och igår meddelade min chef att jag blir det från och med novemeber. Jobbet kommer bli trist utan Tess och Sandra men det får gå an! Det betyder att jag i november får timlön för de 148,5 h jag jobbat denna månad plus en månadslön. Dubbla lön sitter inte helt fel. Passar bra med tanke på Thailand också. Så nu slipper jag tänka på jobb en tid framöver, för nu har jag heltid i åtminstone några månader.

Nu ska jag slappa lite på soffan innan jag ska till gymet och svettas.

Det är fortfarande barn ute och leker på gården. Joanna är fortfarande kvar på jobbet. Mamma och Lasse har inte druckit sitt kvällskaffe än. Bolibompa slutade för en timme sen. Och vet ni vad jag ska göra nu? Sova.

Man (jag) har börjat sova jävligt mycket mer sen jag blev singel. Skönt visserligen, men fucking boring också. Men jag har då aldrig gått och lagt mig såhär tidigt och anledning till denna tid ikväll är helgens få timmar av sömn. Detta måset styras upp snart, jag är inte den som vill sova bort en tredjedel av mitt liv.

I did it. Tog mig till gymet alltså. Lite litet gym (åtminstone om man jämför med tidigare gymet sats) och lite väl mycket av det manliga könet (jag var ensam tjej i en timme). Men det får gå an. Men imorgon kör jag lite kvinnligare och simmar istället. Det eviga tjatet när man kommit igång med träning låter ju alltid något i stil med att "nu jävlar ska jag hålla det här och träna regelbundet". Det tänker jag inte säga denna gång, men jag hoppas verkligen att motivationen håller sig uppe. För just nu finns den och jag har som första mål att gå ner 3 kg innan thailand, dvs på 2 månader, det låter ganska lätt. Men jag börjat äta en medicin som kan höja aptiten... Så vi får se hur detta går!

Avslutade med 25 minuter i solariet, inte helt fel. Jag är slut så nu ska nyduschade jag krypa ner i en renbäddad säng och ha hjärngympa med den extremt avancerade tidningen Nybörjarkryss tills jag somnar.

Jag är sjukt trött efter en dag med jobb, läkarbesök, födelsedagsmiddag för mor och ett par glas vin. Det är bara att hoppa in i duschen känner jag för att sedan däcka i sängen. Ny dag imorgon, mera jobb och hör och häpna, jag har packat träningsväskan och ska verkligen försöka ta mig ork till att träna efter jobbet. Gym eller simning, har inte bestämt mig. Men har i alla fall bestämt mig för att inte ha en pizzakant på magen mycket längre! Därav lite nya matvanor sen igår också. Jag höll mig ifrån den goda stektaostpotatisen till middag också, det ni! Havegrynsgröt ligger också nerpackad, inge mer sockeryoghurt eller ostmacka till frulle.

Lycka till till mig själv

skeptisk

Inte trodde jag att det skulle gå såhär långt.

Men imorgon eftermiddag ska jag tydligen se om det går att göra ngt åt det här.

Jag måste verkligen ha ansträngt mig inatt för att inte stava fel och gått igenom inlägget noga för jag var långt ifrån nykter. När jag lämnade datorn vid halv fem imorse högg jag in på knäckebröd och tittade på hemsökta hus, ensam i mörkret. Hade jag aldrig fått för mig i ett nyktert tillstånd.

Söndagen i ära har som vanligt spenderats i soffan. Tog mig kraft att gå till affären i alla fall. Sen kom mamma och Lasse hem och det var skönt, tycker inte om att vara ensam. Vi har ätit middag och rensat en massa svamp som dom plockat på landet. Man kanske skulle försöka komma ut dit en gång till innan dom stänger igen lilla huset för säsongen. Rensa lite tankar på Nämdö. Låter faktiskt lockande... Tror dock inte att jag kommer hamna där denna höst.

Nu är det dags för något som jag är väldigt bra på-
att sova.

Lite Fridays och lite Stures. Där trodde jag att det skulle sluta. Med en smärta som hette duga i mina fötter var jag på väg ut och målet var hem, men vem möter jag om inte underbara Calle. Han tvingade med mig och mina mördbultande fötter till Blue moon som hade stängt inträdet. Äntligen skulle jag få åka hem. In your face eller nått. Nästa destination var tydligen Lino. Och Lino blev det. Tequila och schlager. Mina fötter var fortf. på gränsen till att läggas in för amputering så dom orkade bara ngn timme och nu är jag hemma. När jag tittar på mig själv har jag uppenbarligen försökt att klä av mig, men lyckats sådär. Jeansen sitter på halva benen och likaså linnet. Men whatever, jag är helt ensam och behöver inte bry mig om ngt. Jag behöver inte bry mig om ngt. Varför känns det inte bra att inte behöva bry sig om ngt?

(For your information igen så har jag läst igenom inlägget två gånger för att rättstava, smått pinsamt om det skulle finnas ngt stavfel)

For your information...

Det blir utång. Spännande att se hur denna kväll slutar.

Vinet gjorde sitt och nu ska jag och mina klackar springa till tunnelbanan!

Soffan har varit stället att hitta mig på verkligen hela dagen. Trots en relativt lugn kväll igår har jag varit sliten. Nu sitter jag med ett glas rosé. Det smakar förvånansvärt gott faktiskt. Det står mellan att dricka upp glaset och lägga mig på soffan igen eller utgång. Soffan lockar jävligt mycket, samtidigt som det känns som att jag måste ta igen kvällen eftersom att gårdagens inte var ngn hit. Och samtidigt som att det tar emot hälla i sig vin för sig själv och börja göra i ordning sig nu... Så vad gör man? När jag tänker att det är jobb i fem dagar till snart så överväger ju utgången ändå! Men, men, men.

Jag tror att jag ska göra ordning mig. Är det en bra dag kör jag, annars tvättar jag bort sminket och lägger mig på soffan igen.

Hemma.

Lagom tid för er säkert. Dock inte för mig!

Jag har hunnit blivit nykter och jävligt irirterad senaste timmarna och är inte van att vara hemma vid den här tiden när man varit ute i svängarna. Pans sög. Whiteroom brukar vara helt okej när man dansar in runt tre, men ikväll var det ka ta strof! Häng er sjävla äckliga männsikor.

Äntligen fredag. Jag har faktiskt jobbat hela veckan så det är extremt skönt att det är fredag och helg. Nästa vecka ska jag jobba fem dagar igen så denna helg ska jag försöka njuta av så gott det går.

Det har verkligen inte hänt ett skit den här veckan, har lagt mig tidigare och tidigare för vajre kväll. Igår var jag i säng redan vid nio. Kul tjej.

I denna stund sitter jag hemma och väntar på Joanna. Hon är på väg i en taxi som vanligt. Vi ska äta middag och dricka vin, sen är kvällen som vanligt ett frågetecken.

Trevlig fredag.

Det var som en liten nostalgitripp igår att vara tillbaka i Heron City och Media Markt. Det var konstigt, halv jobbigt och blandade känslor. Men det var värt att få en klump i magen av besöket där för jag fick ju umgås med Therese. Hur kul som helst att träffa henne och vi har lovat att inte vara så dåliga på att ses i fortsättningen.

Det blev ett par glas på Olearys och munnarna gick i ett. Speciellt min. När jag lyssnade på mig själv insåg jag att det faktiskt har hänt en hel del i mitt liv senaste halvåret. Både bra och dåliga saker. Men trots detta känns det ändå som att man såtr på samma ställe. På de flesta planen. Märkligt det där!

Gårdagens glas resulterade i ett illamående på jobbet idag. Jag var inte nämnvärt onykter, kom hem vid tio men det kändes som att jag hade festat hela natten. Det måste ha varit något annat som spökade med mitt mående. Så tröttheten, illamåendet och inte fit for fight känslan har hållt mig hemma ikväll. Andra fredagen irad, cross in the roof som vi brukar säga. Ska snart gå och lägga mig. Cross in the roof igen. Men imorgon förtär vi igen. Jag och mina damer.

By the way så var ju dagens plus att jag ska få minst 1000:- i löneförhöjning- välbehövligt.

Jag flyr.

Inte så långt som jag hade önskat. Inte lika länge.

Men i några timmar för att träffa Therese.

Känner mig helt död, trots att jag bara har jobbat halva dagen. Till middag blev det polsk korv hemma hos min underbara far. Behöver bara umgås med honom en stund och känna att han är världens bästa, faktiskt.

Hemkommen och i väntan på hemmafruarna. Sedan blir det läggdags. Imorgon är det arbete sedan en sväng förbi highvalley för att hämta mina grejer. Torsdag är tanken att jag ska träffa Therese, jag minns inte ens när vi sågs sist, så det ska bli riktigt trevligt. Sen är det helt plötsligt fredag och helg.

Ja det här va ju intressant...

Helgen slut och ännu en efterlängtad måndag. Eller inte. Helgen bjöd bland annat på en lugn kväll och en lugn dag på jobbet. Samt en lite festligare kväll som slutade dumt. Men jag tänker inte skylla på alkoholen, för det är inte bara den som gör att jag gör vissa saker ibland. Klyschigt, men det är nog hjärtat. Tyvärr inte huvudet. Hur som helst, efter en kväll med alkohol och utgång var det bara att bita ihop och bege sig till jobbet. Klarade mig igenom dagen, tufft men man överlever alltid.

Tess har varit här hela dagen. Vi har promenerat, solat, slappat och ätit thaimat. Fattar inte att hon lämnar mig om mindre än 4 veckor... Hon är helt klart värd en lång semester. Men det är inte okej att åka ifrån mig i 1½ år. Faktiskt inte.

Igår var det 6 månader sen vi gjorde slut. Ett halvår. Vet inte vad jag har att säga om det mer än att det är sjukt. Inte att tiden går, tiden går nästan alltid fort. Utan sjukt hur man fortfarande kan trampa på samma jävla ställe. Det är sjukt.

Det känns som att jag behöver träffa någon annan för att komma över dig. Men för att kunna träffa någon annan måste jag komma över dig.

En ledig dag, vilket resulterade i tolv timmars sömn. Rastlösheten och frustrationen av alla tankar fick mig ut på en långpromenad idag, dom borde ju göras mycket oftare. Bränna fett och lyssna på musik längs strandpromenaden. Kilade in på systemet för att köpa en flaska rosé eftersom att tanken med kvällen var att åka hem till Johanna och hennes lägenhet som jag aldrig varit i och dricka några glas och glo på tv. Kanske prata av sig lite. Men efter att ha kämpat med en krabba en längre tid insåg jag helt plötsligt att jag inte mådde så bra. Jag vet inte vad det är. Känner mig svag, smått illamående och allmänt konstig. Så jag ställde in det. Får se om vi kanske kan hitta på något imorgon istället. Det står även jobb på helgens schema, så inget annats speciellt att se fram emot. Det blir kneg sex av sju dagar den här veckan, vilket är bra med tanke på att det är dags att försöka spara ihop lite pengar till Thailand. Som jag för övrigt längtar grymt mycket till.

Hade jag kunnat hade jag sovit fram tills den 23:e december då vi åker. Finns liksom inget annat som jag känner tillfredställande just nu. Det är bara ett plågeri av mörker, tankar och ensamhet.

Jag är trött.

Trött som sömnig.

Men också bara väldigt trött...

Ikväll har jag pysslat i köket, det händer inte alltför ofta nu för tiden, sen jag flyttade hem igen. Det var faktiskt kul, saknar det där lite. Men hur som helst. Gjorde en köttfärspaj. Imorgon vankas det personalfest på jobbet. Några stycken tog på sig att göra lite pajer och jag en av dom. Tror den blev lyckad faktiskt! Mammas recept, hennes mat brukar vara bra grejer. Härligt med lill-lördag imorgon. Blir dock relativt lugnt då jag jobbar på torsdag. Ville egentligen inte jobba dagen efter festen och dessutom utan Tess & Sandra, men jag kan helt enkelt inte tacka nej till jobb, vore väldigt dumt. Nu ska jag ge mig på ett sovförsök. Somnade självklart på soffan efter jobbet som vanligt. Men fan va skönt det är att sova. När man sover slipper man dessutom skittankar som man inte vill tänka men som tänks ändå.

När klockan ringde imorse kändes det som att jag precis hade stängt ögonen. Sjukt sliten efter en helg på Bredholmen med cirka 2½ timmes sömn på hela helgen.

Vi kom iväg i bra tid i fredags. Det var dock sjukt mörkt på sjön så jag fick agera lantärna medans Joanna koncentrerade sig på att inte köra på grund. Väl ute fixade gänget på nio stycken en tacosmiddag. Sen blev det några glas, lite av klassikern "jag har aldrig" sen svettades jag med tre andra på loftet tills jag gav upp och försökte sova i soffan istället, gick dock inte så bra det heller. Trött på lördagen men det var ju dagen D så det var ju bara ställa sig in på fest. När resten hade anlänt var vi 16 stycken vid ett pyntat långbord på verandan och det snappsades en hel del, det var lekar, kräftor och visor. Redan vid tiosnåret var det flesta lagom runda under fötterna för att börja med diverse danser. Det var reaggedans, pojkbandsdans, twist och allt möjligt. Bastu och bad i havet blev det även för en del av oss, riktigt jävla nice måste jag säga. Efter att ha tolkat och gjort egna versioner av snappsvisor med Joanna en lång stund och hon hade lekt pippi var det läggdags efter en riktigt skön kväll. Både kvällarna kom vi i säng efter tre någon gång, förvånansvärt tidigt men det kändes det inte som. Söndagen begav sig några hemmåt tidigt, men vi var ett gäng kvar som hade kollektiv bakfylla och kollade på film och åt korv. Sen var det bara packa, städa och ta båten över för att sätta oss i minibussarna mot huvudstaden. Hemma vid sju och däckade på soffan.

Helgens höjdpunkter var helt klart;

..När jag, Joanna och förare Johanna skulle åka in till Norrtälje för att hämta min syster Tessi och Sandra. Tre tjejer i en minibuss på motorvägen med armen i luften till Botten Anna ungefär. Helt plötsligt ser vi två människor sitta på ett berg och alla tre tänker ungefär samma tanke "Vad är det för idioter som sitter där". Det visade sig vara farbror blå som sköt laser. Ops. Johannas hjärta höll på att hoppa ur, med all rätt också för stoppade blev vi. 17 km/h för fort och en böter på 2400 blev det. Men när hon blåste var det lugnt och tur var det för stackarns prövotid gick ut på söndagen! Så lappen fick hon behålla iaf. Men det var trevliga poliser och en av dom en riktig hunk så efter några minuter förvandlades paniken till skratt istället!

..Men det som tar allt denna helg var när det är full rulle på dansgolvet och jag är på väg för att kissa. Går förbi lite smidigt för att inte bli indragen i dansen men ser att Tessi gråter och kramar Joanna. Min tanke är att Tess är ledsen över att hon fortfarande är sjuk och Sandras tanke är att Joanna har sagt att hon är döende eller något liknanade. Men tårarna visade sig vara glädjetårar och Joanna avslöjar överaskningen för mig också; att hon har köpt en resa till Thailand till mig den 23:e december tillsammans med henne och Barris. Jag kunde inte heller hålla in tårarna, glädjetårar såklart. Vilken jävla vän man har va? Herre min skapare.

Låter som en rätt okej helg va?

Guld om ni frågar mig. Hade lätt kunnat stanna lite till. Men ni vet hur det är. Tillbaka till den tråkiga vardagen! Som dessutom blev ännu jobbigare när jag fick veta lite saker igår som gjorde mitt glada humör mindre glatt. Blir så arg på mig själv att jag bryr mig, men jag kan inte hjälpa att jag både blir arg och ledsen. Hur tänker fanskapet? Usch. Men jag försöker koppla bort det så gott det går och tänka på vad jag har att se fram emot istället. En resa med mina två bästa vänner <3

Jag vet inte hur jag ska tacka men TACK Joanna. Snart står vi sådär igen!

Dom där jävla Converesen är slut i min storlek i hela Stockholm. Om inte du vet ngn lite guldgömma?!

Jag trodde jag skulle ha hela dagen på mig att fixa saker. Men vipps och klockan var fem, ska möta gänget om 45 minuter. Tyvärr har några hoppat av. Ikväll bli vi 8 och imorgon totalt 15. Men jag är säker på att det kommer bli grymt ändå. Bara sjävla saken att åka ut i skärgården. Lovely.

Nu ska det festas! Hörs på söndag, om man lever då.

Sitter kvar på jobbet. Fast jag slutade för mer än en timme sen. Jag väntar på att Joanna ska lämna sin praktik för att möta mig i staden, sen ska det shoppas sprit och mat för helgen. Jag har mått illa sen jag vaknade vid halv elva imorse. Men det är sånt man får ta när man envisas med att shotta på Cafét.

Nu ska jag bege mig mot tunnelbanan. Hörs senare mina vänner.

GE MIG DEN DÅ!

Min vän Johanna (http://jobii.blogg.se) hade ett visst måste ha begär och det är precis det begäret jag har känt extremt mycket sen igår då jag var inne i en butik som hade ett hav av snygga Converse skor. En längre tid har jag saknat mina höga vita och har tänkt tanken att köpa nya. Men jag satsar på dessa med tunnare sula och dessutom i skinn. Denna drömsko måste bli min!

Måndag. Det finns väl inte en människa som tycker om måndagar? Det skulle vara Blondinbella då. Och kanske en och annan människa till men jag är i alla fall inte en av dom. Det måndag säger är att den trevliga helgen man hade är slut, vissa gånger har man förhoppningsvis blivit så pass nykter på måndagen så att man kommer på saker från helgen som ger en lite smått ångest och så påminner kära måndagen om hur många trista vardagar det är kvar till helgen. Jag kan inte minnas att jag avskydde vardagar och framförallt måndagar såhär mycket när jag var i ett förhållande. Men det är ju en helt annan grej. Då kunde en mörk och kall måndag på hösten bli till en mysig kväll i soffan och i famnen på sin pojkvän med levande ljus framför en film. Vardagar som singel är inte riktigt lika kul, om man frågar mig. Dom är helt enkelt värdelösa. Om det låter som att jag saknar ett förhållande, känner mig ensam och har svårt för vardagar har ni fattat rätt.

Denna måndag i ära har jag promenerat till city med mor min, solat och inte så jätte mycket mer. Pressbyrån ringde och ville att jag skulle komma på intervju imorgon. Glad blev jag. De sekunderna tills han sa att tjänsten innebär att jobba varje helg. Varje helg. Inte en chans. Det är dumt att vara kräsen när man är i behov av ett jobb men lika lite som jag tycker om måndagar vill jag jobba varje helg. Så det gick ju tyvärr fet bort.

Fredagen slutade i rätt anda tillslut. Hamnade visserligen ute i Trångsund men det var det helt klart värt. Nostalgiträff på värdshuset och efterfest med seriösa diskussioner, dans och jacuzzibad. Vaknade lagom sliten för att sedan ta mig hemmåt och ladda om för på lördagens schema stod det kräftskiva hos Joannas underbara mor och Christer. Välkomstdrinken var champagne och det glaset tog mig ungefär en timme att få i mig. Men efter kräftor, bröd & ostar, pajer, flädersnapps med mera kom man igång igen. Vi får tacka Red Bull för det också. Eller eld tungan. Efter några timmar kom även Johanna och sällskapade och det var diskussioner om allt möjligt med Pigge aka sliskiga italienaren som höll låda under hela kvällen. Några badade, Åsa var på G och dansade som vanligt, Christer blev rund under fötterna och kärleksfull. Allt var som det skulle helt enkelt. Men vid tvåtiden gav de lite äldre upp så vi lite yngre satte oss i en taxi mot Whiteroom. Det var bra till en början men när man knappt kunde röra sig längre kände vi att det var dags att avrunda kvällen. Det gjorde vi med fyllekäk i Kungsan och telefonsamtal till Barris som än befinner sig i Thailand. Eller avrundade och avrundade, åtminstone stan. Hemma i villan hoppade vi i en varm utomhusjacuzzi för att sedan krypa ner alla tre i lilla gästhuset. Joanna & Johanna däckade snabbt men jag låg vaken i något som kändes som en evighet av deras hemska snarkningar. Tillslut fick ipoden och Usher spelas i hopp om att jag inte skulle störas av lätena. Dessvärre hördes det fortfarande men... jag somnade tillslut, tack och lov. Mamma Åsa dukade frukost sen bagav jag mig hem och däckade på soffan. Där här jag spenderat de flesta timmarna idag.

Slutsats? Det blev en bra helg. Nu ser jag fram emot nästa som kommer spenderas i Norrtälje och Bredholmen med ett partygäng som ska festa fredag till söndag. Men först ska man ta sig igenom fem vardagar. Men den som väntar på något gott... Som någon sa till mig häromdagen.

Här har man längtat efter fredag hela veckan. Sen i söndags i princip. Vaknar upp, tar mig igenom en fullspäckad dag på jobbet men får till min besvikelse ingen med mig att dricka vin. Fredag. Dricka vin. Klingar bra. Vad är problemet mina vänner?

Då får man göra det enda man kan göra. Dricka vin och lyssna på musik framför datorn. Händer det något så gör det, annars är jag fit for fight för kräftskivan imorgon.

Att söka jobb är ett heltidsarbete i sig. Det hade jag nästan glömt bort. Har suttit fyra senaste timmarna och tittat på jobb, pillat på min ansökan och CV samt varit nere och grävt i källaren efter betyg, intyg och referenser. Har dock bara skickat iväg fyra ansökningar, men det är en början. Jag har ju trots allt ett jobb, problemet är att det inte är heltid vilket jag måste ha inom en snar framtid.

Att gå ner och rota i kartongerna var som ett slag i ansiktet. Presenter från Mattias och gamla saker som väckte minnen. Hans adress på mina brev och papper från när jag bodde där, med mera. Men det var bara bita ihop, ta mappen och gå igen...

Jag lever bara en gång och det är nu?

Den ena försöker se alla möjligheter och den andra ser i princip bara hinder. Och båda är vettiga människor som jag vill ta åt mig råd från. Så, blev jag klokare? Den måste jag sova på. Som att jag inte har sovit tillräckligt senaste dagarna. Men jag blir inte klokare av att sitta här heller, så.

Det finns vänner. Det finns bästa vänner. Det finns en familj. Det finns en syster.

En syster som heter Therese. Här här ni henne. (Kunde tyvärr inte hitta någon brunare bild på henne)

Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva Therese med ord. Men när jag mår dåligt, mår hon dåligt. När jag gråter, gråter hon. När jag vill något, så vill hon det lika mycket. När jag är glad, då är hon glad. Vänner visar också det. Men ingen kan visa det på samma sätt som Therese kan. Ibland tror jag dock att hon har för höga mål för mig, för mig är det orimligt. Men om man inte ens försöker får man antagligen skylla sig själv om man ska fortsätta vara lika deprimerad? Jag blir så glad när du tror på mig och samtidigt blir jag ledsen vid sånna här tillfällen, när du visar hur mycket du bryr dig. Hur mycket du vill att jag ska må bra. Ledsen blir jag endast för att jag inte är lika bra på att visa hur gärna jag vill att du ska må bra. Vi ska må bra. Det har alltid varit du och jag. Vi har klarat oss igenom allt, allt, allt. Vi är starkare än vi tror. Jag hoppas att din starka vilja kan smitta av sig till mig ikväll. Just nu finns inte den. Eller viljan finns, helt klart. Det som inte finns är motivation och postitiva tankar, bara en klump i magen.

Hur ska jag klara mig om inte dina planer går vägen?! Älskade, älskade du.

Fett med depp.

Jag kan liksom inte hjälpa det.

Fett med depp.

Jon Secada- Just another day
Sjukt bra låt som väcker sjukt mycket minnen.

Imorgonbitti ska jag åtminstone göra något vettigt. God natt.

(Ps. Irriterar mig smått på klockan på bloggen som går cirka 9 timmar efter)

Ne-Yo - Closer

Chris Brown - Forever

Usher - Love in this club

The Killers - Mr Brightside

Oasis - Dont look back in anger

.. och jag är tillbaka på Zante!

Jag vet inte om det är faktumet att det är söndag. Söndagkväll, mörkt, kallt, ensamt. Eller att jag plågar mig med Melissa Horns underbara men deprimerande låtar. Men det är inga sprudlande glada känslor inom mig direkt.

För det mesta håller man sina deppiga dagar inom sig, men vissa gånger, som nu, känner jag bara för att beklaga mig. Ibland är det väl okej?

Sorligt men sant så saknar jag mitt livs kärlek något enormt ikväll. Och andra kvällar också. Jag har en halv dag inbokad att jobba nästa vecka. Jag har 80 kronor på kontot. Jag har en syster och bästa vänner som har en Thailandsresa att se fram emot. Det ser ut som att jag kommer vara helt ensam över jul och nyår, och det känns faktiskt mer än man kanske tror. Att min syster ska flytta dit i 1½ år försöker jag ignorera, men ibland slår tanken mig och jag inser hur jobbigt jag faktiskt tycker att det är. Och så det här med min älskade pappa. Och mamma.

Det är en ganska tråkig period helt enkelt. Men vad gör man? Inte ett skit. Jag kan tyvärr inte styra allt. En del, men inte allt.

Dags att ta en tjock kofta, ipoden, en kopp te och sätta mig på ballen och röka ett par ciggaretter.

Jag vet vad som måste göras. Ändå sitter jag kvar här. Och det skrämmer mig att jag kan nå dig var du än är. Och om jag behöver förklara. Den skugga som vilar i tiden. Förstör inga minnen, du vill inte se mig såhär. Men jag vet att jag döljer en sanning. Att väntan inte leder någonstans. Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans. Jag vet vad som måste göras. Ända sitter jag kvar här. I ett sista kapitel som jag har förälskat mig i. Jag försöker att strida mot känslan. Men den är rädd och den spelar ett spel nu. Jag får för mig att jag kan va kvar men vet inte hur. Men jag vet att jag döljer en sanning. Att väntan inte leder nånstans. Jag vet att måste ta steget ur vår sista dans. Jag vet vad som måste göras. Ändå ligger du kvar här. Och jag hoppas du sover, jag smeker dig lätt om din hals. Jag vill inte spara min längtan. Jag har tänkt men aldrig fått tala. Så feg att jag viskar du hör säkert ingenting alls. Ja, jag vet att jag döljer en sanning. Att väntan inte leder nånstans. Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans. Älskling hör på, jag tar steget ur vår sista dans?

Vi hade bestämt oss för att inte gå ut, så blev det också! Istället hade jag, Joanna, Evelina och Balazs vår egna lilla fest på fyra hos Joanna. Det var vin, dans och en och annan hatt kom fram igen. Dock blev det inte lika sent som sist, nu kom vi i säng vid tre. Joannas första mening på morgonen vad något i stil med; "Hur fan hamnade vi i sängen inatt, när gick vi och la oss och när gick Eve och Balazs?" Mitt huvud höll på att sprängas men till vår förvåning vad det fakttiskt jag som hade flest minnen från natten, det händer inte ofta. Men helt klart en trevlig kväll.

Vi fortsätter i samma anda ikväll, dock endast jag, Joanna och mamma Johanna. Visst är det trevligt att supa sig redlös i Joannas tvåa i Stuvsta men ikväll hoppas jag på att det händer ngt, att vi tar oss därifrån. men vi får se helt enkelt...

Nu ska jag bege mig mot buss, pendeltåg och buss. Suck!

Helgen. Veckoslutet. The weekend.


Jag tycker om torsdagkvällar. Då kan man njuta av lugnet för att veta att när man vaknar upp dagen efter så är det fredag. Och fredag betyder positiva känslor. Det spelar ingen roll att det snart är minus på mitt konto. Fredag och lördag gör mig glad. Har det med att göra att man vet att folk är lediga? Att det är drag på stan? Att man får dricka mängder av alkohol? Att man får sova länge och äta onyttigt med gott samvete? Att man får skaka hår på någon av Stockholms nattklubbar till inifinty? Det är nog en kombination av allt och framförallt att man får umgås med sina sjuka vänner. Det får man visserligen på vardagar också, men det händer tyvärr inte alltför ofta. Visst är det trevligt att fnittra med Joanna i timmar i telefon en vanlig kväll men det väger liksom inte upp till kvällar som när vi till exempel hittar en webbkamera och fuckar ur ända fram till halv sju på morgonen. Inget slår det. Det jag vill komma fram till är helt enkelt att imorgon är den här. Den är visserligen slut lika sanbbt som den kommer. Men om ett dygn sitter jag och Joanna hemma hos mig, förhoppningsvis taggade och berusade.

Jag börjar om. Inte från början, men lite förnyelse har väl aldrig skadat någon.